Första gången jag såg lilla marsvinsdamen Linnea var i Irenes omplaceringsflock när A och jag var på Eragons och hälsade på. Det var väldigt många marsvin i flocken just då och Linnea och hennes syster Svea var nyss inkomna. Hon var ju rasande söt den där Linnea med sitt vackra hälften svarta och hälften bruna ansikte och med sitt självklara sätt att sitta kvar mitt på golvet när de flesta andra sprang in och gömde sig i ett hus. Fast det som fick mig att falla riktigt pladask var när jag såg två små bakben som stack ut rakt bak ur ett hus. Vilken skön vilostil!!! Vad synd att vi inte var där för att adoptera...

En dag berättade min ridkompis att deras ena marvinshona hade dött. Jag frågade om de skulle skaffa en ny kompis till marsvinet som blivit ensamt och rekommenderade dem att söka sig till Eragons. Det var ju även ett bra alternativ om de bestämde sig för att inte fortsätta med marsvin också. Några veckor senare berättade ridkompisen att nu hade de minsann varit och adopterat en marsvinstjej. Hon var en söt och rolig och hette Linnea! Vad skönt det var att veta vart marsvinsflickan jag fastnat så för tog vägen.

Några månader senare dog vår vackra Dumle. Ridkompisen frågade om vi var intresserade av Linnea för de hade haft otur och förlorat Smulan som de skaffade Linnea till. Det var så gott som bestämt att hon skulle få komma till oss, men vi kände att vi ville pröva att skaffa killkompis till Kola först. Som ni alla vet så gick inget av de båda försöken så bra, så vi började tänka på kastrering igen. Hade de fortfarande kvar Linnea eller hade de varit tillbaka till Eragons med henne ännu? Nej, de hade inte varit på Eragons, men ena dotterns kamrat hade ett marsvin vars kompis skulle avlivas så hon var lovad dit. Det kändes allt lite att vi hade missat vår chans på den charmiga lilla tjejen, men sådant är livet...

Men efter några dagar så visade det sig att kompisen nog inte skulle ha Linnea i alla fall! Var vi möjligtvis fortfarande intresserade? Om vi var!!!

Igår hade jag med mig en tom transportbur till teorilektionen på ridningen och med mig hem hade jag 943 gram urgulligt charmtroll. Eller vad säger ni?

 

Petra

10 november 2010 14:11

Oh så spännande! Bosse hälsar att det inte var så ball med kastrering i början men att det nu är tjo flöjt mest hela tiden!

http://cavycritters.blogspot.com

 

Eleni

10 november 2010 16:02

Oj så söt, så Kola ska alltså kastreras? Blir ju lite nervös nu, men önskar er all lycka till. Ni är ju omgivna av kunnigt folk där nere :)

http://www.wakuweb.cybersite.se

 

Susanne

10 november 2010 16:09

Uj en sådan söt liten tjej- jag hoppas innerligt att en fästmö är den rätta melodin för Kola !

http://wildawilmaochtanterna.blogspot.com

 

Humlan

10 november 2010 17:54

Åhh vad fin hon är! Tänk vilken tillvaro som väntar Kola. Håller alla tummar och tassar för att det ska gå bra!

http://www.humlansmarsvin.se

 

Rose-Marie

10 november 2010 18:22

Vilken sötnos! Vilken historia sen. Det var nog meningen att ni skulle ha just denna lilla tjejen.
Lycka till!

 

Flemming

10 november 2010 21:36

Klart grabben skall ha en flickvän…
Tredje gången gillt ?
Synd att Kola måste offra klockspelet men vad gör man inte för kvinnor…

 

Irene

11 november 2010 07:07

Så underbart söööt och en sån going hon är! klär i rosa! Så fina bilder du tar!

http://www.eragons.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har lilla Kira äntligen flyttat hem till oss! :-)   Jag tog Spike med mig i transporten för att hon skulle känna sig lite tryggare på resan, sedan blev det vägning...   Stor...    ...och liten.    ...fotografering...   ...

Idag är Kira fyra veckor gammal och enligt Agria gammal nog att försäkras. Ett steg närmare flytt hem till oss!     Här är en bild från andra gången jag var och hälsade på lilla guldklimpen...     ...och här är en från tredje gången...

Hej. Jag heter Kira och är det senaste tillskottet till Spike & Co. Min mamma Freja kom in för omplacering på Eragons tillsammans med min pappa Simon.   Mamma Freja   Pappa Simon   Eftersom min pappa var okastrerad fick min mamma st...

Den här tjejen... ...kommer om sex veckor... ...bli gladare än ärtplättsglad... ...för då kommer den här tjejen... ...vara sex veckor gammal och få flytta hem till oss och bli en riktig bus- och sprallkompis. Det är efterlängtat! ...